Hej då lilla älskade Kelly

Tårarna har flödat här idag. Vi har efter mycket grubblande till sist bestämt att Kelly inte ska stanna hos oss. Ett omöjligt beslut egentligen. Det var en sömnlös natt med mycket funderingar. Vi ville så gärna behålla denna lilla underbara tjej, men då jag inte känner mig helt återställd efter utmattningsdiagonsen och inte 100% säker på att jag skulle orka träna 2 hundar för tillfället så känner jag att det var mer rätt mot Kelly (och troligen mig själv också även om det inte känns så just nu).
Jag, lilla A (6 år idag!) och D, min 9-årige pojke har gråtit floder tillsammans. Alla försöker trösta varandra och dom kan nog inte förstå varför jag är så ledsen trots att det är jag (och sambon) som bestämt att hon inte skulle stanna.
Vi är otroligt glada över att ha fått 2 veckor med henne och att vi fick förtroendet av Ewa att sköta henne. Kelly kommer att ha det fantastiskt bra i sin "nya" familj, det är jag helt säker på och det känns viktigast.








Jag har iaf varit ute på promenad och lekt "söka leksak" med Java ikväll och det var kul tyckte vi båda. Vi har inte glömt att vi har vår egen guldklimp kvar!




/e